Att vårda det heliga …

Jag kan ana det heligas närvaro i blicken hos föräldrar jag möter vid dopsamtal. Det lyser, ja strålar fram när de beundrar mästerverket i sin famn. Jag kan känna samma närhet till det heliga – när jag själv lyfter upp det nydöpta barnet inför släkt och vänner.

Och jag kan känna samma närhet till det heliga – när jag i mässan lyfter upp nattvardsgåvorna inför församlingen. Jag kan också känna samma närhet till det heliga – när någon delar sin livsberättelse med mig.

Det är ögonblick när jag snuddar vid det som går utanför alla vanliga ramar … ögonblick som inte så lätt låter sig fångas i vanliga tankemönster. För dig kanske dessa ögonblick av helighetens närvaro handlar om helt andra saker – en naturupplevelse, en lovsång, en stilla stund, en bön, en vänlig blick, ett bibelord, ett musikstycke, ett kyrkobesök …

Att dela dessa ögonblick med varandra är att vårda det heliga.
Det är så vi kan berika varandras liv – lära oss mer om det heliga.
Att vårda det heliga kanske innebär att ta vara på de stunder som öppnar upp för det heliga – som ger rum för Gud i våra liv.
Att vårda det heliga kanske innebär att fundera över kyrkorummets utformning för att det tydligare ska kunna lyfta fram den heliga närvaron.

Att vårda det heliga kanske innebär att fundera över gudstjänstens utformning för att bli en givande mötesplats mellan Gud och allt fler människor.

Kanske är det detta som vi tillsammans behöver fundera över för att lyfta fram vägen till tro och växa i tilltro.
Tankar från er medvandrare i tro

Magnus Wihlborg
/kyrkoherde