Historik

Lite Arken historia

1990 öppnades Arken efter flera års politisk debatt i kommunen. Det var dåvarande kyrkoherde Olof Strömberg och kyrkorådetsordförande Gösta Nordenbrink som såg möjligheterna för församlingen att driva förskola.

Oskarshamns församling hade ekonomisk möjlighet att driva förskolan utan kommunala bidrag de använde egna och satliga medel. Kommunen hade sagt nej till alternativ barnomsorg.

Det var tre engagerade personer, Katarina Borgemo, Ulrika Mellblom och Marie Bergman, som  under ca tre års tid förde frågan med Oskarshamns kommun mer eller mindre framgångsrikt men när det blev en politisk debatt i fullmäktige så var (s) blocket starkare och de tre unga kvinnorna fick en tydligt nej i kommunfullmäktige 1989.

Då kontaktades de av kyrkoherde Olof Strömberg som frågade om de kunde tänka sig arbeta i Oskarshamns församling. Första september 1990 invigdes förskolan Arken med pompa och ståt. Med på invigningen var socialnämndens ordförande Willy Juholt samt Asta Malmsten, chef för barnomsorgen i Oskarshamns kommun. Willy Juholt sa då i sitt tal att man inte såg Arken som någon konkurrent utan ett komplment till kommunens förskolor.

Vid starten hade Arken endast två barn, flera barn som bodde i Döderhults församling hade anmält sitt intresse men kunde inte på grund av annan församlings tillhörighet och i Döderhult var man inte intresserad av betala för platserna till Oskarshamns församling. Då var det nytt och många saker var inte utredda vem som skulle stå för vad.

Men som sagt, endast två barn var med från starten men framtids tron var stark och det var nog ingen som tvekade utan trodde på att Arken erbjöd något annorlunda och viktigt för barnen och familjerna.

Turerna runt Arken var både många och heta under de fyra första åren. Förskolan fylldes med barn och blev ett populärt alternativ till kommunens förskolor. Som mest har kön varit upp emot femtio barn och det tog ca tre år innan man fick någon plats på Arken.

1993 var ett viktigt år för Arken, staten ändrade sitt hanterande och gav kommunerna i uppdrag att betala ut bidragen så var det inte självklart att så skulle ske i Oskarshamn. Personalen varslades, föräldrar angagerade sig för att förskolan skulle få sitt bidrag för att kunna drivas vidare. I november 1993 på kommunfullmäktige stod det klart med en röst marginal sade fullmäktige ja till bidraget till förskolan.

Det gick ett år sedan var diskussionerna igång igen. Om Arken ville ha bidrag från kommunen skulle det vara möjligt att ta emot alla barn, vilket nu inte gick. De barn som kom från en annan församling kundes inte ta emot av lagliga skäl hur skatte medlen i församlingen kunde användas, så det var om kommunen kunde tänka sig att gå in och täcka upp för de barn som kom från Döderhult. Kyrkorådets orförande Boris Olsson satt i förhandligarna med kommunen och det fanns hot om varsel av personal igen om man inte kom överens. Erik Rejdnell (f) engagerade sig mycket i Arken frågorna och förde upp diskussionerna på regerings nivå. Förskolan fick besök av riksdagsledamoten Charlotte Branting som lyfte problematiken med att kommunerna ansvarade för pengarna till förskolorna.

Församlingen och kommunen kom överens, förskolan fick sitt bidrag och kunde fortsätta sin verksamhet. Efter flera års osäkerhet kring förskolans vara eller inte vara, har man hittat lösningar på de frågor om vilka man stred.

Arken är inne på sitt artonde år, många möten mellan barnen och deras familjer och församlingen har skett och sker hela tiden. Vi ser vilken välsignelse förskolan frått och får vara för många, både personal och barn och familjer.