Begravning

När en nära anhörig går bort omkullkastas vardagen och inget är sig likt. Som nära anhörig uppstår många praktiska frågor som Du måste ta ställning till samtidigt som Du har en tung sorg att bära.

Kom ihåg att Du inte behöver ha så bråttom med allt det praktiska. Tänk tillsammans med Dina anhöriga igenom hur Ni vill att begravningen ska utformas. Kanske finns det också skriftliga eller muntliga önskemål från den avlidne att beakta. Den avlidnes eventuella önskningar bör följas så långt det är möjligt.
 
Tag sedan kontakt med begravningsbyrån, församlingen och kyrkogårdsförvaltningen som hjälper till med de praktiska frågorna.
 
I termen begravning ingår flera delmoment, nämligen bisättning, begravningsceremoni, ev. kremering och gravsättning.

Bisättning
innebär att kistan med den avlidne överlämnas på fastställd plats för förvaring inför kommande begravningsceremoni, kremering eller gravsättning. Under tiden kistan är bisatt kan visning av stoftet ske.

Begravningsceremoni
är den ceremoni då stoftet vigs till sista vilan. Begravningsceremonin kan vara religiös eller borgerlig. Ceremonin är inte obligatorisk.
Begravningsceremonin kan ske i församlingskyrka, i kapell på begravningsplats, på annan plats eller i annan lokal.

Begravningsgudstjänsten
Begravningsceremoni enligt Svenska kyrkans ordning, begravningsgudstjänst, består av psalmsång, musik, griftetal, bibelläsning och bön. Begravningsgudstjänsten kan avslutas med s k processionsbärning vid kistgravsättning.  Begravningsgudstjänsten är till för Svenska kyrkansmedlemmar och utformas av församlingsprästen i nära samråd med de anhöriga. Som regel kontaktar prästen de närmast anhöriga inför begravningen, men de anhöriga får mycket gärna själva ta kontakt med församlingen och den präst som kommer att leda begravningsgudstjänsten.

Kremering
innebär förbränning av stoftet efter en avliden person. Kremering får bara ske i krematorier enligt Begravningslagen.

Gravsättning
sker då kistan eller urnan sätts ner i graven eller askan jordas i minneslund.